Blötlägga bönor, linser, spannmål och gryn är enkelt! Du måste bara förstå varför, hur du gör och sedan lära dig när du ska göra de olika stegen. Då kommer du förstå hur enkelt det är, och hur mycket gladare din mage blir. Hoppas att du gillar detta inlägg, det var väldigt roligt att skriva.
Rabattkod hos Bodystore
Du får 100 kr rabatt vid köp för minst 500 kr. Ange koden: LESSCARBS23
OBS! Kan ej kombineras med andra rabattkoder. Rabattkoden gäller 30/5-5/6.
Min butik med mina favoritprodukter hos Bodystore
Du har väl inte missat att jag har en egen minishop hos Bodystore med många av mina favoriter samlade på ett ställe. Om du undrar: ”vilket salt är det nu Fanny rekommenderar” kan du ta dig i en titt i min shop först.
Inlägget innehåller:
- Varför ska jag blötlägga bönor (och annat)?
- Vad är antinutrienter?
- Vad behöver jag till blötläggningen?
- Hur aktiverar/blötlägger jag frön och nötter?
- Blötlägga bönor jag baljväxter
- Hur aktiverar/blötlägger jag spannmål, ris och gryn?
- Recept som passar temat blötlägga bönor
Varför ska jag blötlägga bönor?
Detta är en väldigt vanlig fråga från mina läsare. ”är de inte bra som de är” frågar många.
Det finns flera olika skäl. Det enklaste svaret är att det är mer hälsosamt för din kropp och att du får i dig mer näring om du äter blötlagda och aktiverade bönor, gryn, frön och nötter. Men för att utveckla det hela en aning ska jag berätta lite mer.
Alla växter har olika skyddsmekanismer för att inte bli uppätna. Hela poängen är ju att de ska överleva. Det är exempelvis vissa växter har en stark färg, andra har taggar, en tredje en stark/bitter smak. Nötter och frön har antinutrienter, som du säkert hört talas om. En antinutrient är motsatsen till näring. Om en råvara innehåller mycket antinutrienter betyder det att vi kommer att få i oss mindre näring. Ett exempel jag brukar ta är mandlar. Om du inte blötlägger dessa får du i dig cirka 30% näring. Vid blötläggning/aktivering, kan du istället tillgodogöra dig upp till 70% av näringen. Häftigt va? Det är därför vill vi ta bort så mycket av antinutrienterna som möjligt.
När vi blötlägger imiterar vi naturens eget system. När du stoppar dem i vatten med lite salt lurar vi dem att de hamnat i jorden och det är dags att sätta igång att gro. För att kunna göra detta bryts antinutrienterna ner och näringsämnena aktiveras.
Vad är antinutrienter?
Antinutrienter finns i stort sätt allt vi äter men i olika mängd. Antinutrienterna är kort sagt växternas naturliga skydd mot skadedjur, mögel och andra hot i naturen. Det finns också olika typer av antinutrienter. Här kommer exempel på några vanliga.
Lektiner – Ett protein som finns hos nästan alla organismer. Hos växterna fungerar dem som en försvarsmekanism. Lektiner bryts inte ner av kroppen. Detta gör att de kan binda till cellerna i tarmen och orsaka skada. När lektinerna binder till tarmcellerna skadar de små håren – villi, som ansvarar för näringsupptag. Det gör att de kan orsaka näringsbrist samt vara bidragande orsak till magproblem som läckande tarm, IBS och Chrons, men även fibromyalgi och artrit.
Saponiner – (bitterämnen) saponinerna är de som gör att det löddrar när du sköljer bönor exempelvis. Saponiner inte enbart ”dummingar” utan kan användas för att stimulera för hud och slemhinnor. De tas inte upp av frisk hud utan stimulerar huden att släppa igenom andra ämnen bättre. Man använder exempelvis milda saponiner i naturliga hudvårdsprodukter.
Saponiner kan användas i medicinskt syfte som slemlösande medel vid exempelvis luftvägsproblem som hosta och förkylning.
Om man äter för mycket av saker som innehåller mycket saponiner kan det verka laxerande, du kan må illa, rapa och bli gasig.
Fytinsyra – Fytinsyra är en försvarsmekanism hos frön/nötter/baljväxter som sagt, för att de ska hålla sig hela fram tills att de hamnat på en plats där de sedan kan börja gro. Fytinsyra är också fröernas/nötternas/baljväxternas källa till fosfor, och den fungerar som en näringsbuffert för att hjälpa till vid groddningen i jorden.
En stor del av fosforn är bundet till fytat, som är ett salt av fytinsyra och som gärna binder sig med mineraler. Enzymet fytas aktiveras under groddning och bryter ner fytatet, vilket frigör fosforn. Vi saknar enzymet fytas som används för att bryta ner fytinsyran. (Detta enzym har exempelvis gnagare, som råttor och möss) Om din kost till stor del består av råvaror med mycket fytinsyra kan detta leda till mineralbrist av järn, zink, magnesium och kalcium, eftersom fytatet binder upp dessa ämnen.
Enzymhämmare – Har du märkt att du ibland får ont i magen av exemeplvis nötter? Det är faktiskt meningen att du ska känna så, och inte vilja äta dem igen. Visst är naturen smart? I nötter finns nämligen antinutrienter som fungerar som enzymhämmare/enzymblockerare. De sitter främst i skalet och hämmar dina enzymer i magen som ska bryta ner nötterna (och det andra du ätit) Detta gör i sin tur att din matsmältningsprocess fungerar sämre och mer långsamt. Det gör att du upplever magen ”orolig” eller att det till och med gör lite ont i magen.
När vi ändå pratar om enzymer, måste jag passa på att rekommendera Bio Gest från Thorne, som är de absolut bästa enzymtillskottet jag testat. Jag tar en kapsel per måltid sedan något år tillbaka. Äter jag en brakmiddag kan jag ta två.
Vad behöver jag till blötläggningen?
Du behöver inte jättemycket egentligen när du blötlägger bönor och annat, men det jag rekommenderar starkt är:
- Filtrerat vatten – läs mitt maxade inlägg om att filtrera kranvatten
- Oraffinerat havsalt. Jag använder detta Himalayasalt eller detta havssalt.
- Vinäger, antingen denna ofiltrerade eller denna som är raw, ofiltrerad och med moder (med levande bakteriekultur)
- Salt från ekologisk citron (eller lime)
- Burkar/skålar
Hur aktiverar/blötlägger jag frön och nötter?
Läs hela mitt maxade separata inlägg om att blötlägga frön och nötter här.
Blötlägga bönor och andra baljväxter
Antinutrienterna i bönor och baljväxter är främst lektiner och saponiner (bitterämnen), men även fytinsyra. Dessa är växternas naturliga skydd mot skadedjur, mögel och andra hot i naturen.
Skölj bönorna/ärtorna/linserna i vatten. Lägg dem sedan i varmt, filtrerat vatten med en skvätt vinäger eller färsk citronjuice. Jag brukar ta cirka 1 msk vinäger till 1 liter vatten. Jag slänger alltid i en nypa oraffinerat havssalt också. Antalet timmar står nästan alltid på påsarna/kartongerna, men en tumregel är 12-24 timmar.
Det brukar bli toppen att lägga i blöt på kvällen och koka efter middagen kvällen efter. Ju längre bönorna ligger i blöt, desto fortare går det att koka dem.
Bönor som behöver lång koktid är generellt de som är mest hårdsmälta. En sak du kan göra för att underlätta för magen är att byta kokvatten efter cirka 10 minuters koktid. Men detta kan du göra med alla bönor om du vill underlätta matsmältningen. Har du väldigt känslig mage bör du även skölja bönorna efter kokningen.
Hur aktiverar/blötlägger jag spannmål, ris och gryn?
Blötlägg hel säd i vatten + vinäger.
Ta lika mycket vatten som säd och för varje dl säd tar du knappt 1 msk vinäger. Har du inte vinäger kan du använda färsk lime- eller citronjuice.
Du bör blötlägga ungefär i 12 timmar för de flesta sädesslag.
Undantag
- Råris inklusive svart och rött ris – minst 24 timmar
- Quinoa och hirs – 6-12 timmar
Ett sädesslag är dock unikt: Bovete, som egentligen är en ört, inget spannmål. Bovete innehåller ett potentiellt allergiframkallande ämnet fagopyrin. Därför ska du göra såhär för att få bort det när du ska använda helt bovete:
- Rosta bovetet i gjutjärnspanna några minuter.
- Skölj med kokhett vatten i cirka 10 sekunder. Du kan se att vattnet färgas rödlila. När vattnet är helt klart, är du klar.
- Koka bovetet som vanligt i nytt, rent vatten i 15-20 minuter.
Recept som passar när du lärt dig att blötlägga bönor
- Hummus utan olja – den godaste tycker jag
- Rosta kikärtor i ugnen med salt, paprikapulver och mapuche fire. Så gott! Cirka 20-30 minuter i 150 grader.
- – Jag kommer att fylla på recept allteftersom –
Avslutande tips
Jag och Ila har även gjort ett poddavsnitt på tema blötlägga bönor och mycket annat om du vill lyssna! Vår podd heter Fanny och Ila och handlar om hållbarhet och holistisk hälsa. Här hittar du avsnittet på detta tema
8 kommentarer
Var är dom blötlagda bönorna?
Ser du dem inte i inlägget?
Hej! Tack för SÅ bra inlägg. Har en undring om bovetet. Jag brukar grodda det rätt ofta. Men då kan man ju inte hälla kokhett vatten på först (antar att det ”dör” då?) tror du att det är en dålig idé att grodda hel bovete av den anledningen?
/Stina
Hej! Hur är det med redan kokta bönor i vatten som man köper i tetrapack? Kan man anse att de är blötlagda redan och äta som de är? Eller ska man blötlägga dem igen?
Många menar att det de är extra snälla mot magen. Jag föredrar att koka själv då det blir billigare, men testa dig fram 🙂
Hur gör du när du byter kokvatten? Har du annat kokvatten i en gryta vid sidan av eller häller du på kallt vatten som du låter koka upp med bönorna/linserna? Varför skriver vissa att exempelvis belugalinser inte behöver blötläggas? Ska inte alls linser och bönor blötläggas för att få bort hämmande ämnen?
Jag byter oftast inte kokvatten, men om jag gör det har jag kokande vatten vid sidan om, så det går lite fortare. 🙂
Utlöser detta histamin eller kan det tom hjälpa för att bli av med histaminer? Har precis blivit diagnosticerad som histaminkänslig och har mycket nytt att lära mig..